Sparris

Asparagus officinalis är en flerårig blommande växt i släktet sparris, som härstammar från Eurasien. Den blir vanligtvis 100-150 centimeter hög, med kraftiga stjälkar och rikligt förgrenat, fjäderlikt bladverk. De så kallade bladen är nållika kladoder, det vill säga ombildade stjälkar. Växten är vanligtvis tvåbyggare, med han- och honblommor på skilda plantor.

Ursprung och produktion

År 2024 uppgick världens sparrisproduktion till 8,9 miljoner ton, varav Kina stod för 87 %. En samling med fem naturliga vegetabiliska ingredienser för exklusiv parfym innehåller sparris tillsammans med kronärtskocka, blomkål, purjolök och lök. Samlingen framställs genom återbruk av biprodukter från livsmedelsindustrin. En sparrisabsolut utvinns ur en biprodukt från odlingen av sparris i Landes, en lokal resurs med skyddad geografisk beteckning. Sparriskronorna bakom produkten har odlats i över 10 år och vuxit till kraftiga, täta buskar.

Kemi

Sparris innehåller sparrissyra; när grönsaken bryts ned i kroppen bildas en grupp flyktiga svavelhaltiga föreningar. Sparrissyra är en organisk svavelförening som systematiskt benämns 1,2-dithiolane-4-carboxylic acid. Den isolerades ursprungligen ur ett vattenextrakt av Asparagus officinalis. Biosyntesstudier visar att sparrissyra härstammar från isosmörsyra. Den tros vara en metabolisk prekursor till de illaluktande svavelföreningar som ger urinen dess karakteristiska lukt efter att man ätit sparris.

Vid headspace-analys av gröna och vita sparrisstjälkar detekterades 104 flyktiga föreningar, varav 88 identifierades. Bland dem fanns fem svavelhaltiga föreningar: metantiol, dimetylsulfid, dimetyldisulfid, dimetyltrisulfid och metional. Dimetylsulfid, metional och 2-metoxi-3-isopropylpyrazin är kända luktämnen i kokt vit sparris.