Jasmon

Cis-jasmones IUPAC-namn är 3-methyl-2-[(Z)-pent-2-enyl]cyclopent-2-en-1-one. Jasmon kan förekomma i två isomera former, cis-jasmon och trans-jasmon, som skiljer sig åt i geometrin kring pentenyl-dubbelbindningen. Det naturliga extraktet innehåller endast cis-formen, medan syntetiskt material ofta är en blandning av båda, där cis-formen dominerar. Båda formerna har liknande dofter och kemiska egenskaper.

Jasminblommors headspace innehåller 3 % cis-jasmon. Jasmon finns också i jonkvill, neroliolja, pepparmynta samt te och sojabönor. Cis-jasmon har påvisats bland de doftande ämnena i oolongte.

Vissa växter bildar jasmon genom metabolism av jasmoninsyra via dekarboxylering. Jasmon kan fungera som antingen lockmedel eller avskräckningsmedel för olika insekter. I laboratorieförsök med valmöjligheter hade (Z)-jasmon en avskräckande effekt på salladsbladlusen. Lockande effekt påvisades för sjuprickig nyckelpiga och en bladlusparasitstekel. Bladlusparasitstekeln Aphidius ervi föredrog flyktiga ämnen från paprikaplantor som behandlats med cis-jasmon 48 timmar tidigare framför ämnen från obehandlade plantor.

Jasmon är svårlösligt i vatten och lösligt i etanol, eter, koltetraklorid och lignin. Det är stabilt vid rekommenderade förvaringsförhållanden. Kommersiellt används jasmon främst i parfymer och kosmetika. Jasmon klassas också som ett aromämne. Vid 25 ppm har det en träig, bitter och teartad smak med citrus- och blomtoner.

—

Relaterat: Abelia · Mandelblom · Alfaterpineol · Alstroemeria · Alunrot · Amarillys · Amazonas månblomma · Ametistblomma