Söt, anisaktig, med en mörk rotig-träaktig underton och en svag beska. Tätare och mörkare än anisfrö, mindre grön än fänkål, med en specifik baljväxtjordighet. Glycyrrhizinsötman är inte detsamma som sockersötma - den är plattare, mer kvardröjande och något medicinsk. På huden kvarstår aniskaraktären men den träiga rotnoten framträder.
Evolution over time
Immediately
Immediately
Söt anisexplosion, ljus och mörk samtidigt
After a few hours
After a few hours
Rotig-träig djup dyker upp, mindre anis
After a few days
After a few days
Bestående mörkt-söt rest, varm och örtig
The Full Story
Lakrits (Glycyrrhiza glabra) är en baljväxt vars rot innehåller glycyrrhizin, en triterpen saponin som är ungefär 50 gånger sötare än sackaros. Rotens arom domineras av anetol (molekylen som delas med anis och fänkål), vilket ger den dess karakteristiska söta, anisliknande karaktär.
Utöver anetol innehåller lakritsrot estragol, olika kumariner och träiga-jordiga terpener som ger den mer komplexitet än ren anis. Den övergripande doften är mörkare och mer rotig än anisfrö — det finns en träig-bitter ryggrad under sötman som förankrar den.
Inom parfym ger lakrits en söt, anislik basnot med god beständighet. Den förekommer i gourmand-, oriental- och mörkt-söta kompositioner. Det naturliga extraktet (lakritsrot CO2 eller absolut) erbjuder mer komplexitet än syntetisk anetol ensam.
Glycyrrhizin i lakritsrot hämmar enzymet 11-beta-hydroxisteroiddehydrogenas, som normalt deaktiverar kortisol. Överdriven lakritskonsumtion kan därför orsaka att kortisol ackumuleras, vilket leder till högt blodtryck, kaliumförlust och muskelsvaghet - ett tillstånd som kallas pseudohyperaldosteronism.
Extraction & Chemistry
Extraction method: CO2-extraktion eller lösningsmedelsextraktion av torkade Glycyrrhiza glabra-rötter ger ett mörkt, trögflytande extrakt. Ångdestillation ger minimal eterisk olja. CO2-extraktet bevarar hela anetol-glycyrrhizinprofilen. Stor produktion i Turkiet, Iran och Kina, där lakritsrot har skördats i årtusenden.
Lakrits är en hjärt-till-bas-not som ger söt, anisartad karaktär med träigt rotaktigt djup. Anetolinnehållet länkar det till anis, stjärnanis och fänkål, men de träiga-bitra elementen utmärker det. Används i gourmandiska, orientaliska och mörksöta kompositioner. Kombinera med vanilj, tonkaböna och tobak. Rotextraktet (CO2 eller absolut) ger mer komplexitet än syntetisk anetol. Används även i absint-tema och örtliköravtal.
