Lakrits

Växten

Lakridsväxten är en örtartad, flerårig baljväxt som växer vilt i västra Asien, tropiska Asien, Nordafrika och södra Europa. Den blir upp till 1 meter hög. Blommorna är lila till blekt blåvita. Lakrits trivs bäst i väldränerad jord i djupa dalar med full sol.

Kemi

Glycyrrhizin är 30 till 50 gånger sötare än sackaros. Sötman skiljer sig från sockrets genom att den kommer mindre omedelbart och varar längre. Halten av den huvudsakliga glykosiden, glycyrrhizin, är 7 % till 10 %, beroende på odlingsmetoderna. Efter intag via munnen hydrolyseras glycyrrhizin till 18β-glycyrrhetinsyra av tarmbakterier.

Lakritsrot innehåller triterpenoider, polyfenoler och polysackarider. Flavonoider ger roten dess gula färg. Glabridin är den vanligaste isoflavonen och utgör 0,08 % till 0,35 % av rötternas torrvikt. Omkring 400 ämnen har isolerats från lakrits, däribland cirka 300 flavonoider. Kemister har identifierat 39 aromämnen som ger lakritsroten dess karakteristiska arom.

Användning

Lakritsextrakt har använts inom örtmedicin och traditionell medicin. I Italien, Spanien och Frankrike används lakrits i sin naturliga form. Roten skördas, tvättas, torkas och tuggas som en munsfräschare. I hela Italien äts osötad lakrits i form av små svarta bitar som enbart består av 100 % rent lakritsextrakt.

I regionen Kalabrien i Italien tillverkas en likör av rent lakritsextrakt. I Egypten och andra delar av arabvärlden, däribland Levanten, görs en traditionell dryck som kallas Erq sous av torkade lakritsrötter blandade med bikarbonat och vatten. I sydöstra Turkiet, till exempel i Diyarbakır, görs lakritsrot traditionellt till en kyld dryck som oftast dricks på sommaren. Lakritsextrakt (glycyrrhizin) säljs i USA som vätska, pasta eller spraytorkat pulver.

Säkerhet

Intag av lakritsrotsextrakt bör undvikas under graviditet.

Upptäck alla sju extraits i Discovery Set.

—

Relaterat: Kryddpeppar · Anetol · Anis · Dyvelsträck · Bakningskryddor · Lagerblad · Biryani · Kummin